Den
nordiska biblioteksveckan Kura skymning
som också
blev Kura gryning
I augusti 1995 arrangerade den då nystartade PR-foreningen for
nordiske biblioteker ett idéseminarium i Köpenhamn. Det avslutades med ett
möte, där man ville pröva idén om en gemensam nordisk manifestation på
biblioteken. Syftet skulle vara att synliggöra vår gemensamma nordiska
berättartradition.
Det var på det här mötet som den bärande idén för Kura
skymning föddes. Liksom i gamla tider skulle människor samlas i skymningen på
alla Nordens bibliotek för att läsa och lyssna till spännande och goda
berättelser ur nordisk litteratur – muntlig eller skriftlig. Det blev
naturligt att tänka sig att ett sånt evenemang skulle förläggas till årets
mörkaste tid, i början av november. Vid en och samma tid en bestämd kväll
skulle det elektriska ljuset i biblioteken släckas ner, och i skenet från
levande ljus skulle en omsorgsfullt utvald text – densamma överallt i Norden -
läsas högt för dem som samlats. Namnet på aktiviteten var givet, hämtat ur
gammal nordisk tradition: Kura skymning; Skumringstid; Í skýmingini;
Skumringstime; Í ljósaskiptunum; Eahketveaigin; Taarsiarsaartalernera;
Iltahämärässä. (Vad som är vilket språk
överlämnar vi härmed till er läsare att själva reda ut.) Texten för
högläsningen skulle helst också finnas översatt till så många av språken i
Norden som möjligt.
Idén var inte helt ny. PR-foreningen
for nordiske biblioteker startade alltså 1995.
Men redan 1993 hade PR-ansvariga bibliotekarier samlats
till nordisk kurs i Köpenhamn och börjat diskutera ett intensivare nordiskt
samarbete på sitt arbetsområde. Redan från början fanns idén om en årlig
nordisk biblioteksvecka med.
1995 arbetade man också i Föreningen Norden i alla
nordiska länder med ett flerårigt projekt med stöd från Nordiska
ministerrådet, som hade till mål att stärka den nordiska identiteten och
inspirera till olika former av samverkan mellan Föreningen Norden och skolor,
kulturföreningar, bibliotek etc. Projektet hette Nordliv och tonvikten låg på
lokal verksamhet.
PR-foreningens och
Föreningen Nordens intressen möttes vid mötet i Köpenhamn i augusti 1995. Det
ledde till att PR-foreningen och Föreningarna Norden bildade en gemensam
arbetsgrupp för att gå vidare med planerna. Denna nordiska arbetsgrupp består
av styrelsen för PR-foreningen for nordiske biblioteker, med ordföranden Björn
Lindwall, Eskilstuna, i spetsen, samt representanter för Föreningarna Norden i
alla de nordiska länderna och självstyrande områdena. Aktuell information om
arbetsgruppens sammansättning 2005 ges på Kura skymnings hemsida,
www.bibliotek.org.
Konkret arbetade man med planeringen av den första nordiska
biblioteksveckan hösten 1997 under temat Kura skymning – Ordet i Norden.
Projektet knöts närmare till Nordliv-satsningen som gick in i sitt sista
arbetsår. Projektet kom att administreras av Föreningarna Nordens Förbund, och
kontakter upprättades med Nordiska ministerrådet och NORDBOK, den nordiska
litteratur- och bibliotekskommittén.
Föreningarna Nordens Förbund åtog sig den operativa ledningen,
och som projektkoordinator blev Hrafnhildur Jósefsdóttir anställd. Projektet
fick därmed sin första bas i Föreningen Norden på Island.
Under åren sedan 1997 har en fast arbetsfördelning vuxit fram.
Det är PR-foreningens styrelse som varje år väljer tema och texter till Kura
skymning. Föreningen tar också fram en omfattande idékatalog, som förnyas och
anpassas till varje års tema. Den ansvarar även för information och kontakt
när det gäller biblioteken, skriver informationsartiklar i
bibliotekstidskrifter mm. Föreningen Nordens Förbund har fortsatt att sköta
den centrala samordningen och administrationen av projektet.
Nordenföreningarna i varje land bearbetar sina lokalföreningar för ett aktivt
deltagande i Kura skymning, och på de flesta håll har detta inneburit ett
praktiskt lokalt samarbete med biblioteken kring programverksamhet, där
Föreningen Norden förmedlar kontakter och kunskap när det gäller
grannländerna.
Mycket arbete har
lagts ner på Kura skymnings hemsida,
www.bibliotek.org,
som informerar om teman, texter, kontakter mm och där man också hittar den
innehållsrika idékatalogen. Biblioteken kan anmäla sig via hemsidan och
samtidigt beställa PR-material för de lokala aktiviteterna.
1997 producerades en informationsbroschyr till biblioteken på
5 språk och affischer tryckta på 8 språk (en affisch för vart och ett av
språken danska, finska, färöiska, grönländska, isländska, nordsamiska, norska
och svenska) samt motsvarande postkort. I fortsättningen har man nöjt sig med
att varje år erbjuda en gemensam affisch och postkort (med korta texter på
alla språken).
Kura skymning var från starten en aktivitet tänkt för vuxna.
Men 1999, när en text om Emil i Lönneberga valdes för högläsningen, kom också
barnen med. Sedan dess har de fått sin egen text och sin egen tid - de ”kurar
gryning” i skolor, på daghem och i biblioteken. När det gäller Nordenbegreppet
har deltagandet också breddats. De tre baltiska länderna kom tidigt med i
projektet, och 2003 har ett bibliotek på Shetland och ett på Orkney anmält
sig. 2004 var det dags för...
Kura skymning, nu inne på det nionde året, har blivit en
uppskattad årlig tradition både hos biblioteken och deras besökare och i
Föreningen Nordens verksamhet. Antalet bibliotek som årligen anmält sig som
deltagare i Kura skymning
ökar stadigt
och är nu uppe i cirka 1.500. Statistiken ger dock ingen
säker bild av aktivitetens omfattning, eftersom man ibland nöjer sig med att
anmäla huvudbiblioteket, men utöver det genomför Kura skymning på en eller
flera filialer. Vi vet också att många bibliotek ”kurar skymning” utan att
anmäla sig överhuvudtaget. Ännu svårare är det förstås att ange exakta
publiksiffror. Räknar man in alla skolor och andra institutioner som ”kurat
gryning” med barn och ungdomar så kan antalet människor som varje år
involverats i denna nordiska kulturverksamhet räknas i sexsiffriga tal. Inget
annat nordiskt kulturarrangemang har heller fått så mycket uppmärksamhet i
press och andra media som Kura skymning. Idén från 1995 har visat sig högst
livskraftig!
Här följer en kronologisk sammanställning av tider, teman,
texter mm i Kura skymning från 1997 till 2004.
 10-16 november
1997
Tema: Ordet i Norden
Projektkoordinator: Hrafnhildur Jósefsdóttir, Föreningen
Norden i Island.
ÅRETS TEXT:
Den gemensamma texten för högläsning hämtades från Egill
Skallagrímssons saga. Det var den välkända berättelsen om Bödvars död och
om hur diktkonsten ger Egil kraft i hans stora sorg. En bättre text hade man
inte kunde välja för Kura skymning-premiären.
Fyrfärgsillustrationen som användes som affisch och postkort
utformades av den isländska konstnären Auður
Björnsdóttir.
Närmare 1000 bibliotek i Norden deltog redan detta första år
och intresset från pressen och övriga media var imponerande och överraskande -
aldrig någonsin har det registrerats ett motsvarande intresse för ett nordiskt
kulturarrangemang.
 9-15
november 1998
Tema: Humor i Norden
Projektkoordinator: Oddur Albertsson, Föreningen Norden på
Island.
ÅRETS
TEXT:
Högläsningstexten var hämtad ur Frans G Bengtssons bok Röde
Orm, kapitlet ”När jul dracks hos Kung Harald Blåtand”. Det här året lades
en del av resurserna på större centrala arrangemang som kunde ge genomslag i
riksmedia. Det inspirerade bl a till en vikingafest i Jellinge i Danmark och
en vikingautställning för barn i Finland.
För illustrationen på affisch och postkort stod även detta år
isländskan Auður Björnsdóttir.
Antalet bibliotek som deltog ökade något jämfört med första
året. En nyhet 1998 var att Baltikum kom in i bilden. Medel avsattes till
inköp av nordisk litteratur, som sändes till de tre baltiska länderna, och ett
antal bibliotek i respektive land arrangerade Kura skymning-program (7
bibliotek rapporterades t ex från Lettland).
 8-14
november 1999
Tema:
Sägner och myter förr och nu
Projektkoordinator: Anita Löfgren, Pohjola-Norden
ÅRETS
TEXTER:
1999 valdes två texter, en representerade gamla nordiska
myter, och den andra var en vandringssägen från vår egen tid. Texterna var
”Väinömöinens nya kantele” ur Kalevala och ”Råttan i pizzan”, en
historia hämtad ur Bengt af Klintbergs bok med samma namn.
Illustrationen för affischen och postkortet gjordes av Heikki
Peron, Helsingfors.
Antalet deltagande bibliotek höll sig strax under 1000. I
Stockholm fick Kura skymning ett genomslag med 40-talet deltagande bibliotek,
som samordnade sig i en gemensam annons i dagspressen.
 13-19 november
2000
Tema: Barnet i Norden
Projektkoordinator: Anita Löfgren, Pohjola-Norden
År 2000 var det dags för en innovation. Temat ”Barnet i
Norden” gav
kontakter med bibliotek, daghem och skolor som ville vara med
och arrangera
uppläsning och aktiviteter för och med barn. Så föddes idén om
Kura gryning.
ÅRETS
TEXT:
Högläsningstexten, som vände sig till både vuxna och barn,
hämtades ur Astrid Lindgrens Emil i Lönneberga, kapitlet ”Lördag den
28. juli”. Därmed sattes Nordens barnlitteratur i fokus, och det hela blev
inte sämre av att Astrid Lindgren fyllde 93 år under veckan och många barn
från hela Norden skickade gratulationskort till henne.
För motivet till affisch och postkort stod tecknaren Björn
Berg, Stockholm, som illustrerat flera av Astrid Lindgrens böcker om Emil i
Lönneberga.
Antalet deltagande bibliotek i Norden ökade kraftigt det här
året och uppgick till ca 1400. Många rapporter om barnaktiviteter kom in både
genom biblioteken och från skolor och daghem/förskolor, och sammantaget deltog
ett rekordstort antal vuxna och barn i Kura skymning- och Kura
gryning-arrangemangen. Från Litauen rapporterades 153 aktiviteter, och även
många bibliotek i Estland och Lettland deltog i Kura skymning och Kura gryning
2000.
 12-18
november 2001
Tema: Ord & Toner i
Norden
Projektkoordinator: Leila Lukander
ÅRETS
TEXTER:
Till Kura skymning-ceremonin rekommenderades visor av tre
kända visförfattare i Norden: ”Fjäriln vingad syns på Haga” av Carl Michael
Bellman, ”Svantes lykkelige dag” ur
Svantes visor av Benny Andersen,
och ”Pepparkakebakersang” av Torbjørn Egner.
Den sistnämnda visan var vald med tanke på Kura gryning och
ledde till många återseenden med alla djuren i Hakkebakkeskogen.
För illustrationen på affisch och postkort svarade den norske
konstnären Øivind S. Jorfald.
1200 bibliotek deltog i aktiviteterna, bland dem en rad
bibliotek i alla de baltiska länderna.
 4-10
november 2002
Tema: Norden har ordet
Projektkoordinator:Leila Lukander, Pohjola-Norden.
Året 2002 firades Nordiska rådets 50-årsjubileum, och
samtidigt var det 40 år sedan Nordiska rådets litteraturpris delades ut för
första gången. Detta påverkade valet av vuxentext. Till biblioteken
distribuerades inte bara sedvanliga affischer och postkort utan också
information och material om Nordiska rådets priser.
ÅRETS
TEXTER:
Som vuxentext valdes novellen ”De stumma gästerna” ur boken
Laterna magica av den färöiske författaren William Heinesen, mottagare av
Nordiska rådets litteraturpris 1965.
Barnens text var novellen ”Granen” ur den finlandssvenska
författaren Tove Janssons Det osynliga barnet.
Årets illustration till affisch och postkort gjordes av den
färöiske konstnären Edvard Fuglø.
2002 minskade antalet bibliotek som anmälde sitt deltagande i
Kura skymning till ca 1000. Fortsatt engagerade ett stort antal skolor och
skolbibliotek barn och ungdomar i nordiska aktiviteter.
 10-16
november 2003
Tema: Havet & Norden
Projektkoordinator: Leila Lukander, Pohjola-Norden
ÅRETS TEXTER:
Som
vuxentext valdes inledningen till det första kapitlet i romanen Garman &
Worse, av den norske författaren Alexander Kielland. Barnen som deltog i
Kura gryning fick lyssna till sagan om Anngannguujuk – pojken som blev
bortrövad. Det är en gammal grönländsk saga återberättad i modern
språkdräkt av den grönländske författaren H C Petersen. Sagan om Anngannguujuk
har tidigare utgivits på grönländska och danska och nu översatts till alla
språken i Norden. Den gavs under 2003 ut i Finland, Island, Färöarna, Sverige
och Sameland samt på engelska. År 2004 kom boken också ut i Norge.
Årets
affisch och postkort skapades av den åländska bildkonstnären Rita Jokiranta.
1200
bibliotek i hela Norden (inkl Baltikum) deltog i Kura skymning 2003. Nytt för
2003 var att ett bibliotek från Shetland, resp Orkney fanns med bland de
anmälda biblioteken. För första gången deltog också ett samiskt bibliotek, när
barnen kurade gryning i biblioteket i Karasjok på morgonen den 10 nov.
 8-14
november 2004
Tema:
Det var en gång i Norden…
Projektkoordinator: Leila Lukander, Pohjola-Norden
ÅRETS TEXTER:
H C Andersen var den författare som fick tillhandahålla båda de
texter som valdes för högläsningen, när den nordiska biblioteksveckan inleddes
med Kura gryning och Kura skymning den 8 november. Barnens text var ”Den fula
ankungen”, och de vuxna fick lyssna till ”Det otroligaste”, en av H C
Andersens sena och mer okända sagor. Valet av H C Andersen ska också ses som
ett ”förskott” på jubileet 2005, då 200-årsdagen av hans födelse firas i hela
världen.
I samband med att Kura skymning presenterades på Bok & Bibliotek
i Göteborg i september 2004 introducerades en ”sagobok”, där besökarna inbjöds
att själva skriva sina egna sagor. Idén blev mycket positivt mottagen, och
boken har sedan vandrat vidare till olika litterära och nordiska arrangemang i
alla de nordiska länderna. Sagorna har blivit många, och ett urval av dem
kommer att publiceras i en bok så småningom.
Årets affisch och postkort skapades av den danska konstnären
Flemming B. Jeppesen.
2004 närmade sig antalet deltagande bibliotek från Norden,
inklusive Baltikum, siffran 1900. Ett par bibliotek utanför Norden som deltog
den här gången var Norska sjömanskyrkan i Schweiz och Danska skolan i Süder
Brarup (Sydschlesvig).
 14-20 november
2005
Tema: På resa i Norden
Projektkoordinator: Leila Lukander, Pohjola-Norden
ÅRETS TEXTER:
Från Nils Holgerssons underbara resa av Selma Lagerlöf hämtades
högläsningstexten för Kura skymning 2005. Med det valet blev resandet i Norden
veckans centrala tema för många av de över 1300 bibliotek i Norden och
Baltikum som anmält sitt deltagande i Kura skymning och den nordiska
biblioteksveckan. I Norge och Sverige lyfte man i sina arrangemang också fram
Selma Lagerlöfs ställningstagande för den svensk-norska unionens upplösning
för precis 100 år sedan, något som under hela 2005 markerades på många sätt på
båda sidor om gränsen.
Det kapitel ur Selma Lagerlöfs saga om Nils Holgersson som valdes för
högläsningen har rubriken ”Två städer” och handlar om Visby och Vineta. Det
var en text som passade lika bra för läsning för vuxna på bibliotek som för
barn i olika åldrar i förskola och skola. Årets affischer och postkort var
tecknade av Ilon Vikland, som bl a illustrerat många av Astrid Lindgrens
böcker. Motivet var just en gammal Hansastad omgiven av en ringmur – en bild
inspirerad av Visby och sagan om Vineta, men också av Ilon Viklands
barndomsstad Haapsalu i Estland.
 13-19
november 2006
Tema:
M:ordet i Norden
Projektkoordinator: Carl Liungman, Föreningarna Nordens förbund
Den 13-19 november 2006 firade den nordiska biblioteksveckan 10-årsjubileum.
Temat var en ordlek som dels påminde om första årets evenemang ”Ordet i
Norden”,
dels syftade på spännande m-ord som mord, misstankar och mörker.
ÅRETS TEXTER:
Årets text för vuxna hämtades ur isländske Arnaldur Indriðasons kriminalroman
Grafarþögn.
Till barnens Kura gryning valdes två texter: för skolbarnen ett kapitel i
danske Ole Lund Kirkegaards Frode og alle de andre rødder och för de små
barnen svenska Gunilla Bergströms Är du feg, Alfons Åberg?
Årets affisch och postkort skapades av den svenska illustratören Karin
Mårtensson (Emmylou).
År 2006 slog projektet alla tidigare rekord i såväl antalet deltagare som
mängden distribuerat material. Sammanlagt anmälde sig fler än 2 300
institutioner. 20 000 affischer och 175 000 vykort distribuerades. Från
Danmark, Finland, Island, Norge, Sverige, Åland, Grönland och Färöarna anmälde
sammanlagt drygt 1600 institutioner sitt deltagande. I de baltiska länderna
Estland, Lettland och Litauen tycks engagemanget för den nordiska
biblioteksveckan växa för varje år. Sammanlagt deltog där drygt 700 skolor och
bibliotek.
 12-18
november 2007
Tema: Kvinnan i Norden
Projektkoordinator: Carl Liungman, Föreningarna Nordens förbund
Den 12-18 november 2007 genomfördes den nordiska biblioteksveckan för 11:e
gången.
Strålkastarljuset riktades mot kvinnan; hennes ställning i det nordiska
samhället genom historien och hennes roll och levnadsvillkor, som de speglas i
litteraturen. De två författare som lyftes fram genom valet av texter var
Sigrid Undset och Astrid Lindgren. Temats roll var som vanligt att inspirera
till många program och aktiviteter med nordisk inriktning under veckan.
ÅRETS TEXTER:
Den vuxentext som valdes för högläsningen den 12 november 2007 hämtades ur
Sigrid Undsets roman Kristin Lavransdotter. Det var ett avsnitt ur Brudkronan
- den första volymen, del II Kronan – som handlar om hur Lavrans Björgulfsson
hämtar hem sin dotter från systrarna i klostret i Oslo, när han fått veta att
hon lämnat sin fästman för en stark och i familjens ögon omöjlig kärlek till
Erlend. Det är en berättelse som en tidigare generations kvinnor läst och
fångats av, men det är också en text och en dramatik som många människor i
dagens nordiska samhällen känner igen.
Barnens texter – det fanns en för de större barnen och en för de mindre - var
självskrivna det år, då hela Norden och världen firade Astrid Lindgrens
100-årsdag. Utgångspunkten togs också här i temat ”Kvinnan i Norden”, och
texterna hämtades ur böckerna Ronja Rövardotter (kapitel 3 där Ronja och Birk
möts) och Pippi Långstrump går ombord (kapitlet Pippi går på marknad).
Årets affisch och postkort skapades av konstnären Jonas Wilén från Åland och
fick en strykande åtgång.
Succén med den nordiska biblioteksveckan har fortsatt. 2007 blev det ett nytt
deltagarrekord med drygt 1900 institutioner i Norden registrerade på hemsidan.
Till det kom ca 700 bibliotek och skolor i Estland, Lettland och Litauen.
Antalet skolor och skolbibliotek som ”kurade gryning” visade en markant ökning
2007.
|
