| |
|
Årets texter för ungdomar och vuxna –
När asken skälver |
1 - Den poetiska Eddan:
Valans spådom, vers 22-35
(eller 37-50) |
 |
2 - John Ajvide Lindqvist:
Låt den rätte komma in,
kapitlet ”Lördag 7 november (kväll)”, sida 220-234 (Ordfront, 2004) |
|
Vid första ögonkastet finner man inte mycket gemensamt
mellan de två texter som är utvalda för äldre ungdomar samt vuxna i årets
Kura skymning-högläsning – den ena en 1200 år gammal dikt, den andra en
skräckroman från 2004.
När man undersöker texterna närmare finner man dock förbluffande tematiska
likheter mellan den arkaiska lyriken och den toppmoderna prosan. De möts i
fruktan för mörkret, det vilda och okända – universella ångestobjekt kan
man säga, men i detta sammanhang dyker ett typiskt nordisk inslag upp: den
gudomliga skälmen. Skälmen är lika delar en udda fågel och intrigmakare,
kaosskapare och ondsint Prometheus. Naturligtvis är det Loke som åsyftas.
Vampyren i Lindqvists bok är ett lillgammalt androgynt barn som heter Eli.
En form av evig ondska bakom en fasad av total oskuld. Liksom Loke är hon
inte alltigenom ond. Hon följer bara sin natur. Hennes något särpräglade
diet tvingar henne att utföra vissa handlingar. Loke drivs av en
anarkistisk galenskap som flyter i hans jätteblod. Eli söker en innerlig
vänskap med romanens huvudperson – en pojke som heter Oskar. Loke blandade
blod med självaste Odin.
Vi har att göra med det man inom litteraturvetenskap, psykologi och
religionsvetenskap kallar Trickster-figuren, en gestalt som återkommer i
många myter och berättelser. I de två textutdragen har de respektive
tricksterfigurerna nått sina Rubicon, med allvarliga konsekvenser för
omvärlden. I asavärlden har Ragnarök brutit ut, mördarvargarna flockas i
Midgård och Fenris sliter sig fri. I nutidens Sverige mister Eli
kontrollen över sin monstruösa och barnahungrande skapelse, medan Oskar
kämpar mot sin helt egna, personliga och symboliska varulv. Och
tvärsigenom dessa två världar på randen av olycka svävar människans äldsta
kulturella tendens: Vi döljer de saker vi är rädda för bakom demonansikten
och tvåkönade hamnskiftare. Vi mytologiserar vår oro.
”Kraftigt skälver Yggdrasilsasken / Gammelträdet ryter att Jätten är lös”,
lyder den gamla versen. Att asken skälver betyder i själva verket att vår
rotade världsbild bryts sönder och alla otäcka saker under ytan blir
synliga. Det är premissen för Ragnarök, att muspelsönerna myllrar ut ur
sina mörka hålor. Detta är också villkoret för all modern skräck.
Martin Schjönning, litteraturvetare |
 |
| Årets texter för barn och unga |
|
| Skämmerskans dotter, sida 9-20
Författare: Lene Kaaberbøl (Danmark)
Förlag/år: Rabén & Sjögren, 2005
Översättning: Karin Nyman |
|
Utdraget
från danska Lene Kaaberbøls bok Skämmerskans dotter innehåller
nordiskinspirerad almogeromantik blandat med både magi och psykologisk
realism. Det magiska i scenen är inte storslaget, larmande ”hollywoodskt”
som i amerikansk fantasytradition – det är underliggande, intensivt,
personligt och lurande i en fantastisk nordisk tradition, som inkluderar
”det onda ögat”, sejdbryggning, runristningar, förbannelser, vättar,
brunnsmän, spöken och en massa andra fenomen. Med andra ord liknar
kapitlet en nordisk folksaga, men med en modern ton och berättarteknik.
Det är i dessa korsningar av realism, romantik och magi som man verkligen
finner Nordens själ i vår samtida litteratur.
Martin Schjönning, litteraturvetare |
 |
| |
|
Berättelsen om den blå planeten, sida 5-14
Författare: Andri Snær Magnason (Island)
Förlag/år: Kabusa Böcker, 2003
Översättning: John Swedenmark
Illustrationer: Áslaug Jónsdóttir |
|
Barnen på
den blå planeten leker, äter och sover när de har lust och ingen säger åt
dem vad de ska göra. Äventyren på stränderna, i bergen och i skogarna är
många och det årliga Fjärilssflyget är en fantastisk glädjedag på den blå
planeten. Men en dag landar ett åbäke, som är ganska likt en gammal
Nilfisk-dammsugare, på ön där Brimir, Hulda och fler än hundra andra barn
bor. Ur stiger Lycko-Lajban, rymddammsugarförsäljare, drömuppfyllare och
glädjespridare. Det är början på det största och farligaste äventyr någon
på den blå planeten kunnat föreställa sig.
Berättelsen om den blå planeten är flerfaldigt prisbelönt, och den första
barnbok som tilldelats det isländska litteraturpriset.
Text från www.kabusabocker.se
|
 |
|
|
